Jag manar på Hotty och vi rider ut från Vingården. Solen står halv-högt på himlen och vägen slingrar sig bort mot Silvergladebyn. Hotty skrittar på med högt huvud och är full av energi. Jag skänklar på henne och hon kastar sig fram i galopp. Vi galopperar över fälten och jag siktar muren till Moorland och cirkustältet. Några nybörjare i orangea tröjor springer runt på ängen och letar efter något. Jag manar på Hotty som spetsar öronen och ökar galoppen. Hon ökar ytterligare när vi närmar oss muren och tar språnget. I några magiska millisekunder känns det som att tiden står stilla. Sen landar Hotty på andra sidan muren och vi dundrar vidare. När vi har flugit förbi cirkustältet lugnar jag henne och tar tyglarna. Hon saktar motvilligt av till trav och vi travar den sista biten fram till bron. Hotty spetsar öronen och jag märker att hon vill öka, men jag tar bestämt i tyglarna och vi travar över bron. Hotty börjar lugna sig och travar rytmiskt framåt. När hon äntligen går perfekt hör jag plötsligt hovsteg och en ryttare flyger förbi i full galopp. Jag hinner skymta en svart jacka med tryck på ryggen och en keps innan Hotty får panik och kastar sig fram i full galopp. Jag hyssjar och tar försiktigt tyglarna, men Hotty är ostoppbar. Hon flyger efter ryttaren och är snart ikapp. När vi kommer in vid Grå Porten lyckas jag lugna Hotty och hon galopperar i samma takt som ryttaren. Ryttaren vänder lite på ansiktet och ser förvånat på mig. Sen byts förvåningen mot en hånflin och hon visar tecken på att börja öka. Jag suckar och sträcker mig mot hennes hästs huvud. Jag tar en försiktigt tag i tyglarna och hästen lugnar galoppen och saktar av till trav. Hotty lugnar sig och saktar av till trav, hon också. Jag stoppar tjejens häst och Hotty. När jag tittar upp möts jag av ett ilsket ansikte.
- Vad gör du!?! Glädjedödare! skriker tjejen.
- Du utgör en fara om du rider så vårdslöst, förklarar jag. Dessutom kan du skada dig om du rider utan hjälm.
- Det skiter väl jag i. Hjälmar är för loosers, skriker hon vidare och himlar med ögonen.
- Dämpa dig lite! Du får inte galoppera så vårdslöst, hästen kan skadas, fortsätter jag irriterat förklara. - Lägg inte näsan i blöt. Jag sköter mig själv, fortsätter hon att skrika och slår till hästen hårt med sitt spö. Den kastar sig fram i full galopp.
Jag tittar sorgset på den stackars hästens svettiga hals och märkena efter spöet när de försvinner mot Gröndal. Sen skänklar jag på Hotty och vi skrittar lugnt genom Grå Porten och in i Gröndal.
När vi äntligen är ute ur Gröndal är tystnaden som bortblåst. Mrs Pike står och diskuterar irriterat med värdshusägaren Ed Field. Jag uppfattar bara fragment av deras konversation.
- Men det är alldeles för dyrt! Så mycket betalar jag inte för lite fisk, utropar Ed Field irriterat.
- Jag säger ju att det är priset! Det blir inte billigare sen GED… sen får Mrs Pike syn på mig och tystnar. Båda två vinkar glatt till mig som om inget hade hänt.
Jag vinkar fundersamt tillbaka och rider sen vidare. Jag ser i ögonvrån att de fortsätter sitt bråk. Vad var det där med GED? Har priserna höjts? Så många frågor jag vill ha besvarade, men vem kan svara? Jag skjuter bort tankarna och rider in i Jarlaheim. Överallt går folk runt och pratar. Jag tittar nyfiket på några nya plagg i butikerna längs gatan, men tittar sen bort och rider mot GED Jarlaheimskontoret.
- Vad gör du!?! Glädjedödare! skriker tjejen.
- Du utgör en fara om du rider så vårdslöst, förklarar jag. Dessutom kan du skada dig om du rider utan hjälm.
- Det skiter väl jag i. Hjälmar är för loosers, skriker hon vidare och himlar med ögonen.
- Dämpa dig lite! Du får inte galoppera så vårdslöst, hästen kan skadas, fortsätter jag irriterat förklara. - Lägg inte näsan i blöt. Jag sköter mig själv, fortsätter hon att skrika och slår till hästen hårt med sitt spö. Den kastar sig fram i full galopp.
Jag tittar sorgset på den stackars hästens svettiga hals och märkena efter spöet när de försvinner mot Gröndal. Sen skänklar jag på Hotty och vi skrittar lugnt genom Grå Porten och in i Gröndal.
När vi äntligen är ute ur Gröndal är tystnaden som bortblåst. Mrs Pike står och diskuterar irriterat med värdshusägaren Ed Field. Jag uppfattar bara fragment av deras konversation.
- Men det är alldeles för dyrt! Så mycket betalar jag inte för lite fisk, utropar Ed Field irriterat.
- Jag säger ju att det är priset! Det blir inte billigare sen GED… sen får Mrs Pike syn på mig och tystnar. Båda två vinkar glatt till mig som om inget hade hänt.
Jag vinkar fundersamt tillbaka och rider sen vidare. Jag ser i ögonvrån att de fortsätter sitt bråk. Vad var det där med GED? Har priserna höjts? Så många frågor jag vill ha besvarade, men vem kan svara? Jag skjuter bort tankarna och rider in i Jarlaheim. Överallt går folk runt och pratar. Jag tittar nyfiket på några nya plagg i butikerna längs gatan, men tittar sen bort och rider mot GED Jarlaheimskontoret.
Danielle